Sidor

lördag 30 maj 2015

Post race depression

Denna vecka har gått i slöhetens tecken. Inte en meter har jag rört mig. Förutom någon promenad med Selma. Annars har jag mest latat mig. Inte haft någon lust att springa eller göra något annat. Det har ju inte varit något super-väder denna vecka heller...

I början på veckan hade jag jättesvårt för att somna på kvällarna och har därför varit riktigt trött på dagarna. Då är det skönt att få sova en extra timme på torsdagen och kunna jobba hemifrån!

Vi har börjat med ett nytt faktureringssystem på åkeriet och förra torsdagen var första gången vi fakturerade i det. Eftersom det var helt nytt för mig och inte riktigt likt det vi har använt tidigare blev det mycket trassel och krångel och det tog dubbelt så lång tid som vanligt att fakturera.

Men i torsdags passade jag på efter mitt vanliga jobb att ringa lite support så att jag fick hjälp med de grejer jag hade problem med. Och allting löste sig och jag fick svar på lite frågor jag hade och på kvällen gick sedan faktureringen mycket smidigare!

Jag fick också gått igenom alla artiklar och lagt upp dem som de skulle vara och nu har jag en kundlista med 745 kunder som ska gås igenom. Jag är på kund nummer 254 nu, så "bara" 491 st kvar:). Tur att det inte är något bra väder idag, så att man kan sitta inomhus med gott samvete,

Igår hade vi gruppdag med vår grupp på jobbet och då började vi med ett spinningpass. Så jäkla gött det var att köra skiten ut sig! Efter fem minuter började svetten att droppa på golvet och när vi var klara var hela håret så blött att det droppade från det också. Super-svettare I am!

Så nu är jag igång igen! Har lagt Göteborgsvarvet bakom mig. Vet dock fortfarande inte hur jag ställer mig till framtiden när det gäller löpningen, men det är väl bara till att springa lite och se hur det känns. Ta en runda med bästa vovven och bara njuta. Kanske kommer suget efter att springa lopp tillbaka igen. Den som lever får se!

Min vackra löpar-kompis!

söndag 24 maj 2015

Besviken!

Ja, jag är besviken. Så jävla besviken på mitt genomförande av Göteborgsvarvet igår! Jag tycker inte att jag förtjänar det resultat jag fick. Inte på något sätt!

I år har jag tränat precis så mycket som jag ska göra. Jag har sprungit mina långpass, mina intervallpass och mina distanspass. Dessutom har jag kompletterat med simning och cykel. Jag borde vara i mitt livs bästa form!

Förutsättningarna var ju dessutom perfekta. Jag kan absolut inte skylla på att det var för varmt. Även om det var rätt stekigt i solen så var det ju inte över 15 grader, vilket är 10 grader kallare än förra året då jag sprang på 2:15.

Jag tycker inte att jag med den träning jag har gjort borde ta slut vid 12 km. Det är helt orimligt. Jag kan springa längre än så och hålla tempo utan problem, vilket jag också har gjort på mina långpass.

Jag kände mig stark både i Säldammsbacken och upp på Älvsborgsbron och jag återhämtade mig i utförslöporna. Av någon anledning stumnar jag när det är helt platt, vilket är fullkomligt ologiskt. Jag  kände inte att jag på något sätt tog ut mig eller gick ut för hårt första milen, det kändes bara bra då. Jag har ingen rimlig förklaring till varför det gick så jävla pissdåligt och nu är min motivation till löpningen helt körd i botten.

Det är väldigt svårt att motivera sig till att springa långpass och intervallpass när det inte ger något resultat överhuvudtaget. Just nu vill jag bara glömma allt som har med löpning att göra. Tyvärr.

Den som får lida för detta är såklart Selma, som ju älskar att springa. Funderar på hur jag ska lösa det... Jag får väl göra annat ett tag och se ifall jag hittar motivationen igen.

lördag 23 maj 2015

Göteborgsvarvet 2015

Idag var det dags för årets Göteborgsvarv. Planen var från början att Emelie och jag skulle slå följe på vägen, men det sket sig då hon blev inringd på jobb. Som tur var hade jag koll på kollektivåkandet sedan förra året, så det var inga problem att åka själv.

Igår hade jag lite ärenden att göra inför loppet. Jag var först på Intersport i stan för att köpa en ny t-shirt att springa i och nya löparbrilllor, då mina gamla gått sönder.

Men den så kallade sportbutiken hade inga löparbrillor, förutom ett par Oakley för 2500 spänn. Not interested! Så lik förbannat fick jag köra ut till Lassabacka och då valde jag Team Sportia istället. Där hade de minsann ett par brillor som jag gillade, så jag köpte dem.

När jag kom hem och öppnade förpackningen fanns där inga brillor, bara en extra lins, ett huvudband och en extra skalm. Så jävla typiskt! Bara till att åka in och byta! Då hade jag visst tagit skyltexemplaret. Och varför i helvete lägger man det bland de kartonger som ska säljas????
Det saknas visst någonting här...

Jaja, jag fick mina brillor till sist och hann med en promenad vid havet med Selma. Det var dock så blåsigt och kallt att jag höll på att frysa ihjäl, så det blev lite kortare än vad jag hade tänkt.

Idag vaknade jag utvilad och pigg vid halv åtta-tiden. Åt frukost och fixade med sallad som jag skulle ha med mig och äta. Packade det sista i väskan. Velade lite ifall jag skulle duscha efter loppet eller inte. Men till sist bestämde jag mig för att släpa med dusch-grejer ändå.

Jag satte fast nummerlappen på min nyinköpta t-shirt också. 

Förberedd t-shirt.
Jag hade tog med mig en löparjacka som jag tänkte slänga i starten. Det var inte jättevarmt när jag drog iväg, bara 11 grader och mulet. Perfekt väder!

Tågresan gick som planerat, jag steg av vid Liseberg och tog sedan spårvagnen till Botaniska. Därefter gick jag direkt till bajamajan. Otroligt nog ingen kö! Förra året stod Emelie och jag i kö säkert i 20 minuter när vi kom dit. Betydligt mindre folk idag!

Men det blev ju såklart mer senare när alla löpare skulle iväg. Jag satte mig en stund i skogen, men det var så jäkla kallt att jag istället tog en runda på mässan, där det var betydligt varmare. För mycket folk, för varmt och trångt gjorde att det inte blev några fynd, men jag fick i alla fall värmt mig lite.

Jag satte mig återigen i skogen och tog på mig min medhavda fleece-tröja ovanpå löparjackan. Det hjälpte lite grann, men händerna var iskalla.

Jag käkade upp min mat, lämnade in väskan, behöll löparjackan på och ställde mig i toakön. Den här gången var det verkligen kö. 20 minuter tog det innan jag kunde ta mig till min startgrupp. Den här gången var jag ute i god tid. Inte som förra året, då jag höll på att missa starten.

Bra position i början av startgruppen
Det tog tid innan vi fick gå fram och då hängde jag av mig jackan och istället för att slänga den hängde jag den runt midjan, för jag tänkte att jag nog skulle kunna frysa när jag gått i mål.

Starten gick och allt kändes bra. Hade lite ont i magen och fick håll nästan med en gång. Men jag sprang på och hittade mitt tempo. Det blev snabbt varmt, trots att det var så kallt. Konstigt? 

Säldammsbacken kändes ok, likaså Älvsborgsbron och jag kunde återhämta mig bra i nedförslutet. Första milen gick på 1:01 och det kändes som att det skulle kunna bli riktigt bra.

Men sedan hände något. Kroppen började bli tung och jag fick ont i korsryggen vid 13 km. Ingenting kändes bra längre. Jag försökte hålla mig positiv och intala mig att det inte skulle bli något problem att hålla ihop de kilometrar som var kvar.

Men det blev bara värre och värre. Kroppen var inte alls med och jag hade en riktigt tung dag! Sista biten på Avenyn var jag tvungen att gå, men efter lite vatten och nedkylning av ansiktet med hjälp av svamp sprang jag vidare och tänkte att nu är det bara 4 km kvar!

Jag kämpade på, men när den sista uppförsbacken upp på bron kom så var jag tvungen att gå. Då kände jag mig helt yr och gick lite till, innan jag tvingade mig själv att springa vidare. Det var ju bara sista kilometern kvar!

Till sist kom jag ÄNTLIGEN  i mål och jag var rejält sliten! Pissdålig tid blev det. 2:19 nånting.

Ont i korsryggen hade jag och jag var helt stel mellan skulderbladen. Darriga ben. Och så började jag frysa. Gött att jag hade min jacka med mig!

Jag tog mig till väskinlämningen och hämtade min väska. Sedan in i ishallen för att duscha. Den här gången hade jag med mig mina flipflops så att jag slapp kyla ner fötterna ännu mer i kön på isen. 

Det var så skönt att få duscha! Varmt och skönt vatten! Helt rätt beslut! Och att ta på sig torra kläder efteråt var så himla gött!

Sedan drog jag bort till busskön. Lyckades springa på min kollega Louise, som också hade tagit sig i mål.

Busskön var super-lång, men den gick rätt fort och jag hade tur som fick sitta ner när jag väl kom på bussen. Jag missade precis pendeltåget som gick 18:49, så jag fick vänta till 19:19. Åkte ner till Kungsbacka, köpte biljett där och väntade in Öresundståget.

Till min stora förvåning kommer det ett Öresundståg med endast TRE vagnar! Hur fan tänkte de där egentligen??? Det var precis att det gick att komma in på tåget och sedan blev det ståplats ner till Varberg. Så jävla dåligt! Den resan skulle man ju inte ha betalat för!

Det var rätt gött att stiga av på Varbergs perrong och ta bilen hem. Hem till den här underbara vovven!

Finaste vovve som finns!
Hon blev så lycklig när jag kom eftersom hon såg mig åka iväg iklädd löparkläder. Hon ville ju också springa Göteborgsvarvet. 

Jag satte i mig lite rester från gårdagens grillning. Jag var ju rätt hungrig!

Nu ligger jag i soffan. Inte så sugen på att springa fler varv. Asfalten är så stygg mot kroppen. Och trots att jag tränat bra får jag långt ifrån de resultat jag vill ha. 

Nu ska jag ägna mig mer åt rullskidor och cykling! I veckan som kommer finns det ingen simhall öppen i Varberg, utan jag får vänta med att simma tills Simstadion öppnar i början av juni. Hoppas verkligen att det har blivit varmare tills dess!

torsdag 21 maj 2015

Kort uppdatering

Är heelt slut efter en lång dag med jobb! Bytt faktureringssystem på åkeriet och det tar tid innan man blir van vid det nya och allt funkar som man vill. Höll på till 20:30 ikväll, så det blev bara till att dra hem duscha och gå och lägga sig.

Men jag måste ju bara visa vad som händer här hemma! Två altaner på g! Och det går snabbt! Blir så himla bra!

Gårdagens bilder:


Idag har det också hänt grejer: 



Snart kan jag sitta på mina fina altaner! Äta frukost på baksidan och slappa och dricka rose' på framsidan! Hoppas det blir varmt snart! Efter lördagens Varv såklart!

söndag 17 maj 2015

Nytt projekt på G!

Oj, vilken helg detta har varit! I fredags kväll kom Elinore, Jocke och Loke och vi grillade lite, sedan sov de över här och vi åkte till Öströö fårfarm igår för att titta på fåren och lammen.

Det är ett väldigt fint ställe och helt fascinerande med alla dessa djur överallt! God fika har de också. Dock var det alldeles fruktansvärt kallt och jag blev helt nedkyld, trots att jag hade lite varmare sockar, långärmad college-tröja och vinterväst på mig. Mina fötter blev inte varma mer den dagen! Dock fanns det ju en fördel med att det inte var så bra väder och det var ju att det inte var lika mycket folk på plats, så det var rätt lugnt där.

Vi körde vidare till Tvååker, köpte lite grejer till kvällens 50-årskalas och hälsade på Älsklingens syster.

Sedan åkte vi hem och vilade en stund innan vi gjorde oss i ordning för fest och for till Ullared.

Riktigt trevlig fest med god mat och trevlig folk. Dock blev det rätt sent och därför vaknade jag inte förrän vid niotiden idag. Gillar inte att vakna så sent och jag kommer inte igång riktigt när jag inte får komma upp i tid.

Men jag tänkte att jag passar på att åka till Falkenberg och hälsa på min mor när jag ändå inte hade någon nytta av min trötta Älskling:).

Så jag och Selma åkte dit och fikade lite där, sedan åkte vi vidare till Emelie och så tog vi med oss hennes vovve och åkte ner till Ringsegård och gick en runda med vovvarna och tjötade lite skit. Trots att det var jäkligt blåsigt och inte alls varmt idag heller var det ändå skönt att komma ut och röra på sig lite. Det haglade när vi körde ner, men det höll upp nästan hela vägen för oss när vi väl kom ut. Vi fick bara en liten regnskur på oss så det var ok.

Det var jättefint där nere vid havet! Jag är alldeles för dålig på att ge mig ut till havet trots att jag bor så nära. Det blir oftast en runda i skogen istället. Men det är ju gött det med!

Igår var även vår snickare här och kikade på våra blivande altaner. Han mätte ut och grejade och talade om att de börjar på tisdag, så det blev genast lite bråttom att göra alla förberedelser.

På framsidan skulle det ner några stenar som altanen ska förankras i. Det fixade Älsklingen medans jag var iväg. Det blev visst rätt rejäla stenar han hittade...

Det blir en stadig grund!
Och så fick vi flytta en av de befintliga stolparna på baksidan av huset som ska agera stöttor. Annars hade den understa bjälken hamnat mitt för det fönster som vi slänger in veden i och det hade ju inte blivit så bra...

Även detta hade Älsklingen fixat medans jag bara göttade mig:). 

Så nu är årets projekt igång! Snart har jag två altaner och en "riktig" trappa upp till ingången på framsidan av huset. Så bra! Det blir alltså frukost på altanen vid köket även denna sommar och en härlig altan som man kan spendera kvällarna på på framsidan av huset. Och även använda som soldäck!

Jag kommer alltså att slippa flytta utemöbler varje gång jag ska klippa gräset den här sommaren, vilket ska bli riktigt gött!

Nu väntar jag bara på det fina vädret! Som kan komma lagom till Göteborgsvarvet är avklarat. Iallafall värmen!

torsdag 14 maj 2015

Båda hästarna motionerade!

Vaknade kl sju idag. Helt utvilad, klarvaken och pigg. Lika bra att gå upp. Utanför fönstret strålade solen mot en klarblå himmel. Helt underbart!

Efter en god frukost hämtade jag in hästarna och gjorde i ordning Bosse Bus. Han var så mysig idag och tyckte att det var skönt att bli borstad och fin. Jag slängde på sadeln på hans rygg för att se så att den inte ligger konstigt, men den låg helt perfekt på honom. Gött att veta!

Vi gav oss ut i paddocken. Han var mycket lugn, nästan lite trög i skritten till en början. Det märks att han tillbringar nätterna utomhus nu och att den tidigare överskottsenergin har mattats av. Med andra ord är det helt perfekt att sätta igång honom nu när han är lite mer naturligt trött.

Han var så fin att rida idag (också). Man kan inte tro att han inte blivit riden ordentligt på fyra år! Han var helt perfekt i munnen, ett mjukt stöd och när vi travade bar han sig helt själv. Ingen häst i handen! Vilken känsla!

Han lyssnade perfekt på halterna också. Lite svårflörtad när vi skulle trava igen, men jag jobbade igenom det genom att vid samma ställe trycka till lite extra så att han istället ökade traven lite.

Även galoppen var jättefin! Helt balanserad och för första gången på länge kände jag att jag kunde jobba honom i galoppen. Lite lätt sits på långsidorna och nedsittning på volterna. Helt perfekt!

Det är nog detta som kallas ridbarhet, att ha en häst som liksom bara kan allt och bara gör som man vill. Jag är helt förundrad över att han är så fantastiskt fin att rida efter så lite träning! Det är otroligt kul att ha en sådan här häst! Han känns mer och mer som min "once-in-a-lifetime"-häst!

Det gjorde ju inte saken sämre att solen sken och det var sådär lagom varmt. Jag var inte svettig under min långärmade tröja, men jag frös inte heller. Och så har ju inte insekterna kommit än. DET är riktigt gött!

Imorgon ska han få komma ut lite i "verkligheten" på en tur. Det ska bli spännande att se hur det funkar!

Duktiga killen!
Efter Bosse var det Pelles tur. Jag har avvaktat lite med honom, då jag tyckt att han inte har verkat helt fräsch i sina ben. Han har ju varit ute och promenerat några gånger här i vår, men det har inte funkat något vidare att rida honom.

Jag har funderat på ifall jag orkar börja jobba med honom igen. Jag tycker inte det är jättekul att gå med honom, jag vill ju rida och jag har funderat på ifall det är smärta någonstans som gör att han reagerar som han gör emellanåt.

Men idag tänkte jag att han skulle få gå i tömmarna så att jag kunde se ifall han var ren i sina gångarter. Även han tyckte att det var jättemysigt att bli borstat och kliad överallt.

Vi gick ut i paddocken och jag började med att bara gå några varv med honom innan jag kopplade på tömmarna. Jag vet ju sedan tidigare att han kan vara lite tveksam till tömkörning, så jag ville börja lugnt med honom.

Jag kopplade på tömmarna och gick ut med honom på spåret. Han skrittade på bra, men var hela tiden väldigt upprörd över något i bortre änden av paddocken. Han trumpetade och höll på. Då var det rätt tacksamt att stå på backen och slippa sitta på ryggen och bli nervös över vad han skulle hitta på.

Han kunde hoppa och studsa utan att jag påverkade honom negativt, utan bara kunde försöka få honom att tänka framåt. Det fungerade mycket bra och till min stora glädje var han helt ren i samtliga gångarter, både på böjt och på rakt spår. Kul!

Jag tyckte att han jobbade på rätt bra, även om han var väldigt spänd och jag var riktigt nöjd med honom! Jag misstänker att det kan ha varit något vildsvin han hade span på, eftersom jag har sett spår efter dem i bortre delen av sommarhagen. För när jag släppte ut dem i hagen igen fortsatte han att trumpeta och springa och glo mot stängslet.

Jag kommer att fortsätta att jobba honom i töm tills jag känner att han slappnar av såpass mycket att jag kan rida honom. Försöka få igång även honom. För när han är avslappnad och nöjd är han också en fantastiskt härlig häst att rida!

Tok-Pelle!

onsdag 13 maj 2015

Långhelg

Kristihimmelfärdshelgen är nog en av mina favorithelger. Fyra dagars ledigt, vår ute och oftast oplanerad. Precis så som jag vill ha det!

Kvällen började med fakturering (så jag är verkligen LEDIG resten av helgen), fortsatte med en fantastisk löptur och slutade med mat hos Svärmor.

Selma och jag gav oss iväg mot Läjet och Älsklingen skulle hämta upp oss på vägen. Han "skulle bara" duscha. Så jag visste ju inte hur länge jag skulle få springa.

Fast efter 16 år erfarenhet tillsammans med den mannen borde jag ju veta att den där duschen kan ta hur lång tid som helst...

Vi sprang iaf banvallen till Tvååkervägen och sedan in vid Källäng. Platt och lättsprunget, fast lite motvind. Jag höll ett ganska bra tempo, eftersom jag trodde att det skulle bli en halvtimme eller så.

Känslan idag var helt annorlunda jämfört med söndagens långpass då allt kändes skit. Idag höll jag mig runt 5:45-tempo utan att bli alltför trött. Det kändes bara bra helt enkelt!

Vi sprang på och när Älsklingen äntligen dök upp hade vi sprungit en mil (eller egentligen 9,9 km, men jag var ju tvungen att ta de där sista 100 m också) på årsbästa! Helt fantastiskt!

Otroligt skön känsla! Och då var jag inte ens slut efter den milen!

Så det som nu står i vägen för nytt pers på Varvet om 1 1/2 vecka är
-det faktum att Älsklingen har ont i halsen och kanske smittar mig
- att det trots väderprognoser som spår max 15 grader ändå blir över 20
- att jag har en lika dålig dag som i söndags

Håller tummarna hårt för att inget av detta kommer att hända!

Vad händer imorgon då? Jo, först ska hästarna motioneras. Sedan kan det bli en cykeltur eller rullskidor. Kanske en välbehövlig sanering av huset också.

Jag ska iaf börja med att sova tills jag vaknar. Inga hästar i stallet som behöver komma ut. Såååå gött!

måndag 11 maj 2015

Blåsig ridtur

Det är så gött att det är ljust så länge på kvällarna nu. Jag hann åka hem och hämta släpet och åka in till stan för att (ÄNTLIGEN) få en ny diskmaskin. Sedan gjorde jag kvällsmat också innan jag begav mig ut i stallet.

Hästarna var instängda i vinterhagen sedan i morse för att få vila magarna lite från det kraftiga vårgräset.

Jag tog in dem i stallet och gjorde i ordning Garboso. Han var mycket lugnare än vanligt. Stod still på gången och var riktigt mysig.

Vi gav oss ut i paddocken. Det blåste rejält, men det bekymrade inte herrn överhuvudtaget. 

Han var mycket samarbetsvillig och jag började med att jobba på att han skulle svara för skänkel och hand. Jag lät benen hänga och tryckte bara till lätt och kort när jag ville ha igenom grejer istället för att sitta och klämma konstant. Tänk att då gick det bättre...

Jag jobbade även mycket sidförande åt båda håll, men med fokus åt höger för vänster skänkel. Upptäckte att jag inte satt likadant på höger och vänster sittben utan när jag ville få honom undan vänster skänkel hamnade jag så att jag höll emot med höger sittben, vilket såklart gör att det blir svårt för hästen.

När jag gjorde rätt gjorde även han det! Så kul att få direkt kvitto på när man gör rätt trots att man sitter på en häst som knappt har blivit riden på flera år.

Det lönar sig alltså att vara ödmjuk inför hästen och förutsätta att hästen inte förstår när den inte gör som man vill istället för att tro att den är dum.

Några gånger var han lika fin åt höger som åt vänster. Vi jobbade lite i trav också och tog några varv i galopp. Men mest blev det skritt.

Det var riktigt kul att rida ikväll och jag var så nöjd med honom! Det känns verkligen som om det kan bli riktigt kul att komma igång med honom. Duktiga killen!

Snygg är han också:)


söndag 10 maj 2015

Långpass utan motivation

Jag hade tänkt att springa ett långpass igår för att ha söndagen lite mer fri. Men efter ett besök i stan (då vi bl.a. ÄNTLIGEN fick fixat en diskmaskin!) och lite lunch hemma så började det att regna på eftermiddagen och det blev soffhäng istället för långpass.

Men idag var det dags. Detta skulle ju bli sista långpasset innan Varvet. Jag och Selma sprang iväg och redan från början kändes det fruktansvärt motigt. Vi korsade 153:an vid Hovgårdens golfbana och sprang mot Skärte och Skällinge.

Det var lite blåsigt, regnet låg i luften (utan att det kom något dock) och det var jäkligt kallt. Knappt tio grader. Jag passade dock på att njuta av utsikten. Det var verkligen vackert utmed den vägen. Jag har inte sprungit där tidigare, så det var nya upplevelser.

Utsikt över dalen

Häftiga stenforamtioner
Det gick trögare och trögare och jag blev plötsligt på mycket dåligt humör. Kände ingen glädje överhuvudtaget. Det var bara pissigt och motigt och de negativa tankarna snurrade i huvudet.

Jag sprang vidare till Skällinge och drog sedan in vid Nedre Lia. En fantastiskt fin slingrande grusväg genom vackra skogar. Men det hjälpte inte. Jag bara HATADE att springa idag. Och för första gången på mycket länge förstod jag hur det känns att verkligen avsky löpning.

Egentligen vet jag inte vad det var som gjorde det så tråkigt. Inget fel på konditionen. Inte ont någonstans i kroppen, Inte var jag trött heller. Det var bara inte kul. Kanske beror det på att jag inte tränat så mycket annat på ett tag nu. Ingen simning, cykling eller rullskidor. Och kanske behöver jag variationen för att kunna tycka att löpningen är kul.

Men på något sätt tog jag mig igenom det. Jag var dessutom irriterad på Selma som tvunget skulle dra i kopplet. Allt annat kan hon lära sig, men att inte dra i kopplet verkar vara en omöjlighet.

Det dåliga humöret höll alltså i sig och som grädde på moset blev vi dessutom attackerade av en liten jävla hund i Stensared. Vi sprang förbi ett hus där en hund sprang ut och ägaren såg detta och började att ropa på hunden. Hunden var helt ointresserad av sin husse och jag fick istället försöka sparka undan den och skrämma hem den. Mitt i allt tumult trasslade jag in mig i Selmas koppel och hon drog omkull mig. Då rann det verkligen över och jag fick äntligen iväg hund-fan.

Trodde jag. Den började springa efter oss igen. Men då vände jag mig om och skrek och sparkade grus på den och då gav den sig äntligen! Jag var så förbannad. Egentligen inte på hunden, för den kan ju inte hjälpa att den är helt jävla ouppfostrad. Men den f-bannade ägaren som bara stod och ropade lite försiktigt på sin ouppfostrade hund istället för att gå fram och ta den.

Hade Selma gjort likadant här hemma och sprungit ut på vägen och attackerat en kopplad hund hade jag självklart sprungit efter och tagit henne och noga förklarat att man inte springer ut mot andra hundar!

Jag var så arg att jag skakade i hela kroppen och pulsen var högt uppe. Ingen kul upplevelse alls. Som adderade ännu mer irritation till hela passet.

Efter drygt 19 km var jag äntligen hemma. Jag var rätt trött och efter att ha ätit lunch somnade jag på soffan och sov ett par timmar.

När solen till sist började skina gick jag ut och började greja i trädgården. Älsklingen hade skopat in lite jord som skulle i hålen efter stenarna som vi tog bort för några helger sedan. Så jag var tvungen att jämna ut det innan jag kunde klippa gräset.

Gräset hade växt ganska ordentligt denna vecka efter allt regn, så det tog rätt lång tid att bli färdig med det.

Jag hade tänkt att jag skulle rida herr Bus också, men när jag var klar med gräsklippningen så var jag rätt slut i kroppen. Så jag fixade hålet i stängslet i sommarhagen istället och gjorde i ordning så att jag kunde släppa ut hästarna där.

De blev helt galna när jag släppte iväg dem. De sprang varv på varv runt i hagen och var helt galna tills de kom på att de hade gräs att äta. Lyckan var total!

Så skönt att slippa mocka nu! Dock kommer jag att stänga in dem i vinterhagen på dagarna så att de får vila magarna lite och ta det försiktigt med gräset. Dessutom har det inte växt så bra som jag hade velat, så det behöver sparas på lite för att det ska räcka hela sommaren.

Nu är jag rätt trött och kommer att somna gott efter Mästarnas Mästare och Frikänd.

fredag 8 maj 2015

Ändra aldrig rutiner...

Idag var det så dags för sista dagen med SSM-gänget. Jag skulle hålla presentation och bli intervjuad.

Jag hade bestämt med en kollega att samåka idag, eftersom vi skulle vara på plats samtidigt och åka hem samtidigt. Han hämtade upp mig och jag var i min bil och hämtade mina solglasögon.

När vi stegar in i Videbergsborg där vi skulle hålla till insåg jag att jag glömt mitt passerkort, där brickan för utskrivning och dosan för VPN-uppkoppling också hängde. Så jävla typiskt! I tre och ett halvt år har jag jobbat på Ringhals och detta är första gången jag glömmer passerkortet. Och så just idag när jag behövde grejerna som mest!

Och varför gjorde jag då det? Jo, jag bröt mina rutiner. Passerkortet ligger alltid i min bil. Och eftersom jag inte åkte till jobbet i min bil så kom det inte med. Fast att solglasögonen ligger i samma fack, så såg jag inte ens kortet när jag hämtade dem. Helt otroligt!Jag kanske borde ändra rutinen till att lägga kortet i väskan istället för den har jag ju alltid med mig...

Tacksamt nog fungerade båda datorerna i de lokaler där vi höll till och vi lyckades dra igång dem. Dock fick jag köra på kollegans inloggning och VPN-dosa, vilket såklart inte var så kul för honom att ge ut alla lösenord osv. Men vad gör man inte för SSM :).

Innan jag lämnade Videbergsborg och gick in till kontoret fick jag en rad uppgifter med mig att ta reda på. Jag fixade nytt passerkort och satte igång datorn och började leta dokument. Min rumskollega fick agera utskrivare och jag ägnade en timme åt att försöka få tag i folk som kunde svara på mina frågor. Lite svettigt var det allt, men jag tyckte att jag fick tillräckligt bra svar med mig under förutsättningarna att jag hade fått frågor som låg helt utanför mitt arbetsområde.

Jag gick tillbaka till Videbergsborg och körde min presentation samt svarade på frågor. Åt sedan lunch och fortsatte med utfrågningen nästan en timme till.

Men till sist behövde SSM:arna sätta sig ner med all info och förbereda sitt slutmöte, så då kunde jag äntligen andas ut och känna att det här nog gått bra ändå.

Och att det hade gått bra fick jag bekräftat vid slutmötet.

Totalt sett har detta varit ett riktigt kul uppdrag! Jag har lärt mig massor om hur saker och ting fungerar i kontakten med myndigheten och i inspektions-ämnet. Allting har flutit på mycket bra och schemat har hållits. Så nu känner jag att jag kan ta helg med gott samvete! Skönt att kunna slappna av och ta det lugnt igen! Såklart kommer det att bli lite efterarbete i nästa vecka, men det blir betydligt lugnare än vad det har varit den senaste månaden!

torsdag 7 maj 2015

Fyra dagars huvudvärk :(

Oj, det här har varit en tuff, men också väldigt rolig och intensiv vecka. Det hela började egentligen i söndags kväll, då jag märkte att jag hade en ganska rejäl huvudvärk när jag var ute och tog in hästarna. Jag tänkte att det bara var tillfälligt, men när jag vaknade på måndag morgon så var det helt olidligt.

Jag klarade precis av att släppa ut hästarna innan jag insåg att det bara var till att ta migrän-tabletter och gå och lägga sig igen. Väldigt olägligt såklart, speciellt nu när vi väntade besök av SSM (Strålsäkerhetsmyndigheten) och det är mycket som ska hållas ordning på och fixas, då jag är sammanhållande för inspektionen.

Jag sov till lunch, då jag faktiskt var hungrig, åt lite och insåg att huvudvärken inte hade dämpats överhuvudtaget så jag tog mer tabletter. Jag orkade inte sova mer, så jag låg och halvslumrade framför TV:n istället. Men huvudvärken ville inte ge med sig.

Det lättade något på kvällen och jag bestämde mig för att ta mig till jobbet på tisdagen. Vaknade på tisdagen, fortfarande rejält ont i huvudet och allmänt opigg. Men jag hade saker jag ar tvungen att göra på jobbet så jag tog mig dit och fixade det jag behövde innan jag åkte hem och förberedde presentationen som jag skulle hålla på onsdagen.

På tisdagkvällen hade faktiskt huvudvärken försvunnit helt och jag passade på att fixa med lite pappersarbete eftersom det regnade ute.

När jag vaknade på onsdagen var jag i betydligt bättre form. Presentationerna gick bra och jag fixade lite dokument åt SSM-gänget och lite andra smågrejer runt omkring. Framåt lunch kom huvudvärken tillbaka igen. Dock inte lika intensiv och  igår kväll hade jag tänkt åka och simma, men jag orkade bara inte.

Även idag har jag haft huvudvärk, men i eftermiddags började det faktiskt bli bättre och efter faktureringen var jag helt värkfri. Äntligen! Såklart kunde jag inte låta bli att ta en löptur!

Det märktes verkligen att Selma också var rastlös. När jag kom hem från jobbet var hon så uppspelt att hon höll på att springa rakt in i ytterdörren och förvandlas till en boxer! Sedan for hon runt som en galning med sina gosingar och skulle busa. När jag tog på mig löparkläderna tjöt hon ännu mer än vanligt!

Det var faktiskt ganska kallt ikväll och ruggigt. Pannband, vantar och jacka hade jag på mig och det behövdes! Benen var pigga, Selma var pigg och kroppen kändes bara bra och lätt! Vi sprang upp till Linneskogen och kom upp ovanför Hagakullen. Sprang ner för kullen och ut på Tvååkersvägen och tog sedan Linnarpsvägen hem.

Gick riktigt bra, tycker jag. Det var inte ens jobbigt i sista mördarbacken hem - vilket kan ha berott på att Selma fick syn på två harar och satte full fart upp för backen :). En av få gånger då hon har dragit mig upp för en backe.

Det var så otroligt skönt att få röra på sig igen och att inte ha ont i huvudet! Känslan efteråt var närmast euforisk och jag kunde lätt konstatera att jag mår som bäst när jag får röra på mig! Träning är min drog!

Nu är jag laddad inför min andra presentation för SSM-gänget imorgon. Då blir det ett ämne som jag kan betydligt bättre än det jag pratade om i onsdags. Så det känns betydligt lättare och roligare! Dagen kommer att avslutas med att SSM-gänget berättar vad de har hittat i sin inspektion och det ska bli mycket spännande!

söndag 3 maj 2015

På hästryggen igen!

I fredags tömkörde jag Garboso i paddocken för att testa läget. Han skötte sig mycket bra och var väldigt lugn och fin. Så jag bestämde mig för att det är dags att rida honom nu.

Igår ägnade jag istället tiden åt gräsklippning och sättning av potatis och lök, så det blev ingen tid över till ridning.

Men idag hade jag hur mycket tid som helst, kändes det som. Så jag plockade in hästarna och gick ut och slängde ut lite bommar i paddocken för att det skulle bli lite roligare att rida runt där.

Jag gjorde i ordning Garboso. Jag började med hans man, som jag trimmade och klippte av. Såhär mycket man blev det på golvet:

Hög tid att klippa när det blir såhär mycket man!
Han var väldigt lugn och snäll idag också och det höll i sig även när jag kom upp på ryggen på honom. Jag nyttjade bommarna på bästa sätt. Red runt dem, över dem osv. Tänk vad mycket roligare och mer varierad ridningen blir när man har lite bommar utslängda!

Bommar överallt!
Han skötte sig väldigt bra. Svarade bra på alla hjälper. Flöt dock ut lite i högervarvet, som han gör ibland. Stänger av vänsterskänkeln och bara glider åt sidan. Sedan ville han inte gå framåt. Men det var inte så mycket han gjorde det. Bara till att rida en lite annorlunda väg, så var problemet löst.

Det blev jobb i alla gångarter. Galoppen blev dock bara på volt, inte över några bommar. Eftersom jag inte riktigt vet vilken reaktion jag får av att galoppera över bommar och eftersom reglaget av takt och tempo inte riktigt fungerar än, så undvek jag det.

Men jag var väldigt nöjd med honom! Jobbade mycket bra med tanke på avsaknaden av ridning de senaste åren! Riktigt kul!

Efteråt var han ordentligt svettig och jag fick svampa av honom. Han tackade genom att rulla sig direkt när han kom ut i hagen igen...

Finhästen!

Skogsrunda

Söndag betyder långpass i vanlig ordning. Speciellt härligt idag med strålande sol och t-shirt-väder. Jag drog på mig trekvarts-brallor och t-shirt och tog med mig Selma till:


Vi tog landsvägen upp till Flähult, där vi vek av upp i skogen. Och uppför gick det minsann! Halvvägs i backen mötte vi en man och en kvinna med hund och mannen kläckte den sååå "roliga" kommentaren om att det är fusk att Selma drar mig när jag springer... Jag vet inte hur många korpulenta gubbar som har kläckt den kommentaren när jag har varit ute och sprungit med Selma. Ingen av dem hade orkat springa många meter med eller utan hund. Dessutom drar hon ju mer i nedförsbackarna än i uppförsbackarna där man behöver det. Så hon är inte alltid till så stor hjälp. 

Vi kom iaf upp för den ca 400 m långa backen med en höjdstigning på 50 m. Jobbigt var det, men jag kom upp utan att gå. Kände mig nöjd. Efter backen sprang vi på ringlande stigar genom skogen. Selma fick bada på lämpliga platser och som vanligt "bösade" hon runt efteråt...

Bösar-hund
Det var helt underbart i skogen. Träd som håller på att slå ut, vitsippor och fågelkvitter.

Skog!

Hallandsleden
Jag följde den blåa stigen ut till landsvägen och sedan sprang jag in på en grusväg och hittade till sist gula slingan. När jag kom till den del som brukar vara en smal stig hade det varit en skogsmaskin där och breddat stigen betydligt.

Lite bredare stig än vanligt
Sedan blev det väldigt tekniskt med spänger och sur-mark. För att undvika halka fick vi helt enkelt gå på spängerna. Det var ganska många, så tempot drogs ner rejält.

Inte lätt att springa här!
Vi kom till sist ut på banvallen och vände hemåt. För att variera sprang jag in på skid-slingan där det gick lite upp och ner. Sedan kom vi ut vid friluftsgården och Selma fick bada i Ya-sjön. Men hon hade lite svårt att koncentrera sig på badandet då det var en annan hund där vars ägare försökte få den att hämta pinnar i vattnet. Den gillade verkligen inte vatten. Inte så konstigt, kanske med tanke på att det var riktigt kallt i vattnet. Säkert inte ens tio grader.

Efter badet kunde vi springa hemåt i lugn och ro. 15 km fick vi ihop i solen. Det var gött, men jag blev ändå lite trött på slutet.

Det har inte blivit så träning den här långhelgen. Grejat med annat och kanske inte riktigt haft motivationen. Men det kan vara bra att vila upp sig också emellanåt. Jag har en intensiv vecka framför mig med SSM-besök som jag håller i på jobbet. Så jag ser redan fram emot nästa helg!

Nu ska jag fortsätta att njuta av solen från hästryggen!